HISTORIK

PUERI CANTORES
Pueri Cantores är namnet på katolska barn-, ungdoms, goss- och flickkörer. De finns i c:a 30 länder världen över. Federation Internationalis Pueri Cantores är den internationella organisationen för dessa körer. Pueri Cantores vill göra det möjligt för alla barn och unga att i gemenskap sjunga till Guds ära. Att genom sången bära bud om fred och god vilja till alla människor – så som änglarna sjöng den första julnatten.

Gudstjänst och tillbedjan
Barns sång i den liturgiska gudstjänsten har Kyrkan alltid skattat mycket högt. Enligt traditionen grundades sångskolan Schola Puerorum redan på 500-talet i Rom av påven Gregorius den store. På 1000-talet skrev munken (och sångläraren) Guido av Arezzo en framgångsrik lärobok, Micrologus, med en banbrytande pedagogisk metod för att lära ut sång och notläsning. Under medeltiden var det också i alla större katedraler och kyrkor självklart med sångmedverkan av musikaliskt begåvade pojkar. I nunneklostren fick unga flickor även de grundlig skolning i musik. Den nya tidens sociala och politiska omvälvningar ledde fram till att under 1800-talet var denna tradition på olika sätt försvagad. Påven Pius X genomförde år 1903 stora liturgiska och musikaliska reformer. Bland mycket annat innebar det en betydelsefull satsning för att låta barnrösterna återfå sin traditionella plats i gudstjänsten. Dåförtiden gällde det endast gosskörer. Nu gör man ingen musikalisk skillnad mellan pojkar och flickor.

Liturgisk sång
I många länder svarade man på dessa reformer av kyrkomusiken genom att uppliva traditionen med barnkörer dvs. i förstone endast gosskörer. Redan 1907 grundade kyrkomusikerna Paul Berthier (far till ”Taizé-kompositören Jaques B.) i Frankrike en med tiden mycket berömd körgrupp under namnet "Les Petits Chanteurs a la Croix de Bois" - "De små sångarna av träkorset". Hans efterföljare Abbé Fernand Maillet turnerade på 1920-talet flitigt med sin grupp i städer och byar för att sprida kännedom om denna art av liturgisk sång med barn och unga. Så grundades också nya körer, även i andra länder än Frankrike. Deras lätt igenkännbara liturgiska klädsel var, och är, en vit kördräkt – alba, och till den ett träkors buret i ett snöre runt halsen. Det kan vara roligt att veta, att under 1960-talet fanns i Sverige en S:t Eriks gosskör i katolska domkyrkan och deras kördräkt var av samma slag som "Les Petits Chanteurs".

Internationella träffar
Det var Abbé Fernand Maillet som samlade alla dessa grupper till en federation. Han organiserade också dess första internationella samling som ägde rum i Paris år 1947. Den samlade hela tretusen deltagande pojkar. Två år senare, 1949, reste körer från femton länder till Rom för ännu en storsamling, då en påvlig mässa firades i Peterskyrkan med alla deltagare. De goda erfarenheterna från detta vågspel ledde till flera körsamlingar i andra städer och länder. De ledde också till att Påven Pius XII gav sitt godkännande 1951 till Federationens stadgar. Idag kommer körer från hela världen med både flickor och pojkar för att delta i de internationella samlingarna som kallas kongresser, körstämmor eller festivaler. De flesta kommer från Europas alla hörn, men kan även komma från Nord- och Sydamerika, Asien eller Centralafrika. Sådana internationella samlingar hålls vartannat år i någon större stad över hela världen.

Varannan träff i Rom
Varannan gång hålls dock festivalen alltid i Rom. Det är för att ge många en chans under sin barnkörtid att få komma till Rom och sjunga där vid en påvlig mässa i Peterskyrkan. Kongresserna är ett underbart tillfälle för unga människor att träffas och knyta vänskapsband. De är även en möjlighet för körerna - och deras ledare - att lyssna och lära av varandra. Deltagarna får uppleva glädjen i att sjunga tillsammans i en omfattning som inte är möjlig i en liten församlingskyrka eller ett skolkapell. Inte minst får de erfara hur Kyrkan liksom med en röst sjunger i bön till Fadern om fred - förenad i ande och förenad i musik, även om de många språken skiljer.

Mänskliga länkar
Varför har Federationen vuxit sig så stor? Därför att unga människor, när de får tillfälle, älskar att ta aktiv del i den lovsång till Guds ära som liturgin alltid bär fram. Därför att barnrösten är vacker - vi lyssnare kan uppleva hur vår bön liksom kröns av deras skönt klingande sång ("den som sjunger, ber dubbelt"). Därför att unga människor älskar att resa och möta jämnåriga att dela erfarenheter med. De tycker om att göra upptäckter, möta nya platser, nya ansikten. De tycker att det är spännande att få nya vänner och utbyta adresser med dem. Och körledarna då? De vet att sång är den snabbaste vägen till minnet, och är det säkraste sättet att knyta böneord på djupet i människosjälen. Eftersom sång bereder en så glädjefylld upplevelse för barn, möter Guds Ord på ett omedelbart sätt ett kärleksfullt gensvar i deras själar.

Personlig utveckling
Utöver de internationella samlingarna håller de nationella federationerna olika regionala samlingar för sina körer. Enstaka körer kan också utbyta besök, något som naturligt växer fram från de kontakter som knyts vid de större evenemangen. Runt om i världen väcks nu ett bredare intresse än tidigare för att grunda eller bevara körer för unga sångare. Inte bara för att få möjlighet att uppföra vacker musik utan även för körsångens personlighetsdanande kvaliteter. Genom sången fostras unga körsångare på ett oöverträffat sätt i socialt samspel, samarbetsförmåga och lyhördhet. De får en naturlig känsla för sitt arbetes kvalitet och deras fond av självförtroende fylls på. Men framför allt får de uppleva glädjen i att skapa skönhet till Guds tjänst